FAKTA OM VIT STORK
Latinskt namn: Ciconia ciconia
Vikt: 3-4 kg
Totalhöjd: 95-110 cm
Vingspann: 180-215 cm
Den vita storken i Sverige
Den vita storken har länge varit en folkkär fågel som förknippats starkt med det sydsvenska jordbrukslandskapet. Den som vistas vid åkermark när bönderna brukar sin mark har säkert sett dessa långbenta fåglar följa traktorernas framfart i jakt på föda. Men det sista vilda storkparet häckade i Sverige år 1954 och därefter försvann den vita storken från den svenska faunan. Den främsta orsaken till detta är att våtmarker torrlades för att få brukbar åkermark: i Skåne har så mycket som 90% av de åkermarker som fanns vid 1800-talets början försvunnit. Eftersom storken finner sin föda i våtmarker dog den snabbt ut i samband med detta. Skånes Djurpark är en del av Svenska Storkprojektet som startade 1989. Projektet drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne tillsammans med Skånes Ornitologiska Förening och arbetar för att få tillbaka den vita storken.
Storkprojektet och Skånes Djurpark
I sitt arbete att få tillbaka en vild storkstam som flyttar till vintern och återvänder till våren föder Storkprojektet upp och släpper ut storkpar och årsungar. I Skånes Djurpark häckar ett storkpar på huset i Fåret Shaun Land. Här får de år efter år ungar som sedan ringmärks innan flytten och förhoppningsvis sedan återvänder till Skåne.
Projektets arbete har gett resultat: sedan 1990-talet har den vita storken ökat i stort sett hela Europa och den vita storken är nu åter på frammarsch i Sverige efter att ha varit borta som häckfågel under flera årtionden. Detta tack vare storkprojektets arbete och nyskapandet av våtmarker som främjar storkarnas överlevnad. Några tiotal stork par häckar nu fritt i Skåne, och kringströvande storkar ses i hela södra Sverige.
De vita storkarna bildar par för livet
Vita storkar bildar par som håller livet ut. Under våren möts de upp vid sin boplats och häckar i stora risbon, ofta på höga byggnader, i träd och på klipphyllor. Samma bo används år efter år och storkparet bygger successivt upp boet av grova, långa kvistar. Ett gammalt storkbo kan väga upp till ett ton!
Storken flyttar till Afrika över vintern
Storkparet får tre till fem vita ägg som ruvas tillsammans av både hane och hona i 32 dygn. De hjälps sedan åt att föda upp ungarna. Storkar äter helst levande djur. Vid diken, vattensamlingar och våtmarker fångar de helst grodor, men även daggmaskar, fiskar, insekter, ormar, sorkar och småfåglar. Till hösten flyttar storkfamiljen till Afrika, och ungarna återvänder inte förrän de är könsmogna vid 3-4 års ålder.
