Skånes Djurpark
Vårt uppdrag kring människor, djur och natur
Vi är glada för det engagemang som finns bland våra gäster och i vår omvärld. Vi får ofta frågor kring Skånes Djurpark, djuren och det arbete vi gör i parken. På denna sida har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren på dem. Om du inte hittar svar på dina frågor så tveka inte att kontakta oss.
Varför finns Skånes Djurpark?
Vår mission är att skapa emotionell kontakt mellan människor, djur och natur. Det betyder att Skånes Djurpark ska vara vara en plats där barn, vuxna och familjer kan komma ut och bli inspirerade av den fantastiska natur och mångfald vi har i Sverige och i norden. Forskning visar att barn som förstår och har en relation till naturen skyddar den, läs mer här >>. Idag, när många barn växer upp i städer, vill vi vara en plats där familjer på ett enkelt och lekfullt sätt kan komma nära naturen och djuren som lever i den.
I Skånes Djurpark bor omkring 50 arter nordiska djur. Sedan starten 1952 har parken levt efter ledorden "inga djur i bur" vilket gör att djuren lever i stora hägn så nära sin naturliga miljö som möjligt. Det gör att djuren kan gå undan och söka skydd om de vill, och det är inte säkert att de alltid är synliga för gästerna. Med tålamod och lugn och ro kommer man långt, men man kan också följa med på dagliga djurmatningar för att se djuren och lära sig mer om dem. Alla barn kan också låna en kikare på plats och de får ett upptäckarpass att ta med sig ut i parken. Vi tror att barn lär sig bäst om djur och natur genom att vara aktiva och nyfikna, och samtidigt leka, spana efter djur och ha roligt tillsammans med familj och vänner. Detta går hand i hand med parkens vision om att djuren ska ha stora ytor att röra sig på: barnen ser djuren i sin naturliga miljö genom att nyfiket spana med sin kikare och använda sitt upptäckarpass där de även fått roliga och lärorika uppgifter att lösa under besöket. Att våra gäster lär sig om den nordiska naturen och djuren som finns omkring oss är vår viktigaste uppgift. Det skapar en förståelse för hur vi på bästa sätt kan samexistera med djur och natur.
Hur arbetar ni med djuren som bor på Skånes Djurpark?
I Skånes Djurpark arbetar teamet på olika sätt mot ett och samma mål: att genom god djurvälfärd sprida kunskap och väcka nyfikenhet kring djur och natur. Förutom utbildade djurvårdare som dagligen ombesörjer djurens skötsel arbetar även zoologer och veterinärer i Skånes Djurpark. En gång i veckan (och vid behov) kommer Skånes Djurparks egna veterinär Kalle och djursjukvårdare Maria för att se till att parkens djur håller sig friska. I tillägg till lärande i parken arbetar vi även aktivt med att sprida kunskap om djur och natur i andra kanaler. Du känner tillexempel kanske igen Kalle från dokumentärserien "Veterinärerna" som visats på TV4. Om vill få en inblick i hur vi arbetar med parkens djur kan du se avsnitten
här >>
Vilka djurarter bor i Skånes Djurpark?
I Skånes Djurpark bor det nästan uteslutande nordiska djur i sitt naturliga habitat. De flesta av dessa djur tillhör inte utrotningshotade djurarter, och vi strävar mot att det ska förbi så. Vi tycker att det är minst lika viktigt att lära våra barn om de vilda grannar som finns omkring oss, som att sprida kunskap om hotade djurarter. Parken deltar i flera olika projekt, primärt i Skåne, som handlar om att bevara vår nordiska natur och de nordiska djurarterna. Här är några exempel vi är stolta över:
- Storkprojektet: Ett storkpar lever fritt i Skånes Djurpark. Varje år återvänder de till sitt bo i parken och föder tillsammans upp ungar. Ungarna ringmärks och flyttar förhoppningsvis söderut när hösten kommer.
- Berguvsprojektet : Vi deltar aktivt i Projekt Berguv, där vi varje år släpper ut berguvsungar i det vilda.
- Linderödsgris : Alla Linderödsgrisar som finns idag härstammar från Skånes Djurpark. Vi har bevarat denna lantras sedan 1952.
- Svenska lantraser: Skånes Djurpark deltar i bevarandet av flera svenska lantraser. Bland annat Skånsk Blommehöna, Svarthöna, Gotlandskanin och Rödkulla.
Utöver detta samarbetar vi även med forskare vid olika universitet, framförallt från Lunds Universitet. Vi fungerar även som en utbildningsplattform för elever från djurvårdar- och äventyrsturismlinjen vid REAL-gymnasiet i Skåne.
Är alla djur födda i djurpark?
De allra flesta djuren hos oss är födda och uppvuxna i djurpark, och har föräldrar som även de är födda och uppvuxna i djurpark. Det finns undantag, till exempel vår björnhane Glok som hittades som unge övergiven tillsammans med sina två bröder och blev omhändertagen av djurparker.
Varför låter ni vissa djur få ungar?
Det är viktigt att erbjuda djuren en variation av normala beteenden där reproduktion, födsel och omhändertagande av ungar är en stor del. De djurarter som fungerar biologiskt väl i Skånes Djurpark får emellanåt ungar. För varje art och för varje individ görs enskilda bedömningar i samråd med nationell/internationell artkoordinator, parkens veterinär samt zoologer. Beroende på rådande situation för djurarten, till exempel om det finns möjlighet att placera avkommor antingen på andra parker eller i utsättningsprojekt, så kan artkoordinatorn rekommendera avel eller användande av preventiva metoder.
Våra veterinärer och zoologer gör också en bedömning på den individuella välfärden hos parkens djur. Fördelarna med att låta enskilda djur få ungar kan ibland vara så stora att b eslut om reproduktion tas, trots att det inte alltid finns garanti för att avkommorna kan placeras eller stanna i parken.
Vad händer med ungarna när växer upp?
Vi är transparenta med de olika alternativ som finns för det unga djurets framtid. Att vi ibland låter djuren få ungar innebär att en del avkommor inte kommer leva tills de blir gamla, precis som i naturen. De djurarter vi har skiljer sig mycket från oss människor genom att de blir könsmogna och ”vuxna” mycket tidigare - vissa redan under sitt första levnadsår. Vi strävar efter att de djurungar som föds i första hand ska kunna placeras, men det händer att det inte är möjligt. Som en del i att förhindra att ungar som inte kan placeras föds, använder vi p-stav på en del djur.
Hjortar som en del av parkens kretslopp
Våra hjortdjur lever i stora flockar där hindar och hjortar går tillsammans, vilket även innebär att de förökar sig. Kalvarna växer upp tillsammans med flocken och används sedan som foder till parkens rovdjur. Att använda hjortarna som foder till parkens rovdjur innebär att Skånes Djurpark har full inblick över hela processen. Vi kan låta hjortarna leva i flockar och föröka sig, vilket gynnar djurvälfärden, och vi vet samtidigt att de djur som används som foder har levt ett bra liv och är friska. Det är dessutom positivt ur miljösynpunkt då vi minimerar transport av kött utifrån.
Vilka djur avlivas på Skånes Djurpark?
Djur avlivas i huvudsak på grund av veterinärmedicinska orsaker som sjukdom, skador eller åldersrelaterade problem. En del djur, till exempel hjortarna som nämnt ovan, är planerade överskottsdjur som används som foder till parkens rovdjur. Det finns ett fåtal fall där djur födda i parken inte kan placeras. I 2018 föddes till exempel björnungar i björnidet trots att björnhanen Glok hade p-stav. Vi lyckades placera två av dessa ungar i den nyöppnade engelska parken Bristol Wild Life Project, medan de två andra ungarna inte kunde placeras. Ett annat exempel är lodjuren, en djurart där preventivmedel inte alltid kan användas eftersom kattdjuren bland annat riskerar att drabbas av fetma. Vi lyckas ofta placera eventuella avkommor, men 2018 fanns två lodjur som vi inte kunde placera. Parken gör alltid sitt yttersta för att placera eventuella överskottsdjur.
Beslut om avlivning föregås alltid av etiska diskussioner och ett systematiskt antal överväganden som involverar artkoordinator, zoolog, veterinär och djurvårdare.
Skånes Djurpark i framtiden
Vi önskar bli den främsta mötesplatsen där barn, vuxna och familjer genom goda upplevelse lär sig om den nordiska naturen och djuren som lever i den. Genom vårt arbete vill vi skapa relationer mellan människor, djur och natur och en känsla av samhörighet: vi människor är också en del av naturens viktiga och värdefulla kretslopp. Genom våra dagliga handlingar har vi möjlighet att bidra positivt till ett hållbart sätt att samexistera med djur och natur.