Större Vattensalamander
är svagt giftig, storvuxen och kraftig, ca 10 Ë 16 cm lång med svansen. Huden är vårtig och svart med mörka fläckar förutom på buken där den istället är gul eller orange med svarta fläckar.
Salamandrar är groddjur med lång svans. Förr kallades de vattenödlor men man har slutat använda det namnet för att de inte skulle förväxlas med de riktiga ödlorna som de inte är närmare släkt med.
Större vattensalamander lever huvudsakligen på land, (utom under leken som äger rum under april-maj) bl.a. under stenar och i murkna stubbar, vanligen i lövdominerad skog.
Lagom till lekperioden skaffar sig hanen ÓlekdräktÓ, en tandad ryggkam från nacke till ryggslut och en separat svanskam, som endast är till för att locka honorna och dräkten tillbakabildas när djuren flyttar till skogs igen. Honan lägger mellan 200 och 300 ägg per säsong. Äggen läggs ett och ett mellan vattenväxternas blad. I vattnet utvecklas de delvis frisimmande larverna tills de är redo att gå upp på land från slutet av augusti till oktober.
Starka populationer av arten finns i Sverige längs Götalands och Svealands kuster, i södra Sveriges jordbruksbygd samt på Öland.
Latinskt namn: Triturus Cristatus
Födan består av insekter.