Slaguggla
Slagugglan liknar kattugglan, men är betydligt större med en kroppslängd på 50-59 cm och ett vingspann på 103-124 cm. En vuxen uggla väger mellan 600 och 1000 g och könen är lika med honan som den större. Dräkten är ljust gråbrunbeige och ögonen är kolsvarta.
Slagugglan kan sägas ersätta kattugglan på taigan i norr, men längre söderut förekommer de båda arterna i samma miljö. Den är stannfågel.
Den
lever på smågnagare, grodor och insekter. Även en mindre
del fåglar ingår inklusive andra ugglor.
Som bo används gamla rovfågelbon, avbrutna trädstammar (”skorstenar”) eller holkar och någon gång kan man hitta det på marken. Redan i april medan snön ofta fortfarande ligger, lägger honan 2-4 vita ägg som ruvas i 27-29 dagar. Ungarna får tripp-trapp-trull- storlek på grund av att ruvningen påbörjas redan sedan det första ägget lagts och ofta klarar sig inte den minsta ungen.
Lätet är ett tvåstavigt ho-hå och vid boet hörs ofta ett skällande, hundliknande varningsläte, som folktron trodde var vättarnas hund.
Arten är mycket aggressiv vid boet och slår utan att tveka mot huvudet. Åtta vassa klor är inte att leka med och man får aldrig släppa de vuxna fåglarna med blicken om man råkar komma nära ett bo!
Latin: Strix uralensis
Danska: Slagugle
Engelska: Ural owl
Tyska: Habichtskauz